Det var 100 % grobarhet!

27 februari, 2010 av jenny

När jag bröt foten fick jag sex stycken chilis som Mia hade planterat till mig. De stod först lite halvmörkt under en hålig plastpåse. Hon hade satt tre stycken olika sorter, det var Black Hungarian, Hungarian Hot Vax och Bolivian Rainbow.

Jag har inte vetat så mycket om chili men en i min klass skrev sitt examensarbete om chiliplantering och då jag skulle opponera på det fick jag verkligen tillfälle att sätta mig in i chiliodling. Hans andmening är att det finns så otroligt många sorter men att det i Sverige finns alldeles för få på marknaden. Jag håller med, och tror att många skulle uppskatta ett större utbud. Nu är det de allra starkaste eller de svagaste som finns i affärerna.

Nu har alla kommit upp och jag vill uppmärksamma hur fina de är och inte minst att det på dessa fröer var 100% grobarhet! De har alla planterats om och står nu på min fönsterbräda.

Kolla Mias inlägg om chiliplantering. Där finns även information om hur man beställer dessa eminenta fröer.

Ett seminarium på KTH om Stockholms parker.

26 februari, 2010 av jenny

Igår var jag på ett seminarium på KTH. Medverkande var Stockholms nya stadsträdgårdsmästare Pia Krensler, landskapsarkitekterna Thorbjörn Andersson och Anders Mårsén. Professorn i stadsbyggnad Alexis Pontvik ledde diskussionen.

Seminariet hette Stockholms parker som offentliga rum och skulle handla om Stockholms parker, både ur ett historiska och ett framtida perspektiv.

Jag tyckte att en person i publiken hade en intressant poäng när han frågade varför man inte satsar mer på kolonilotter i offentliga parker, på så sätt skulle man få personer som betalade för att sköta om offentliga områden. Man skulle spara in pengar på skötsel och samtidigt involvera befolkningen. Motargumentet från Andersson var att ett kolonilottsområde knappast kunde ses som ett offentligt rum.

Jag tycker att det är trist att Andersson inte verkar intresserad av att ta till sig nya idéer om hur en ny typ av park skulle kunna vara. Skulle det verkligen vara omöjligt att bygga en park som innehåller kolonilotter men annorlunda utformat så att de fungerar i en öppen park miljö?

Det talas vidare om hur det finns ett starkt misstroende mellan de som planerar och bygger parker och mot de tilltänkta användarna. Uppbyggarna menar att det lätt blir så att användarna förstör parkerna. Samtidigt efterfrågar de ett samarbete och poängterar att de vill att användarna ska vara med och bestämma vad som ska finnas i parkerna. När de talar om detta verkar de däremot som om de är inställda på att det är gamla idéer som gäller och att det är svårt att bygga och planera för nya sätt att vara i parkerna. Samtidigt kritiserar de politiker som de anser inte kan tänka nytt kring offentliga parker. De menade att de fortfarande var inne på gamla tidens ideal, då man använde parkerna för att flanera omkring i.

Pia Krensler berättade om Stockholms parker, vilka som är i behov av upprustning och vilka framtida projekt som finns. Jag kan känna mig besviken på att hon inte hade mer fakta att ge om hur grönskan i Stockholm mår och på att hon inte verkar ha någon hjärtefråga.

Det är dock en svår position hon har och en stor roll att fylla efter tidigare så omtalade stadsträdgårdsmästare. Många har höga förväntningar och jag är absolut en av dem.

Utanför staden – Parker i Stockholms förorter

23 februari, 2010 av jenny

Jag har nyligen läst ut boken Utanför staden – Parker i Stockholms förorter av Thorbjörn Andersson. Den beskriver väldigt bra om varför Stockholms parker ser ut som de gör.

En stor del av boken handlar om Holger Blom som verkade som stadsträdgårdsmästare i Stockholm mellan 1938 till 1971. Blom har till stor del påverkat hur våra stadsparker och grönområden ser ut. Han ville att stadsborna skulle ha möjlighet att känna gräs under fötterna och se växter på nära håll. Detta tog sig bland annat uttryck i att han medverkade till uppkomsten av väldigt många av Stockholms parklekar. Blom var väldigt noga med att man skulle planera parker efter naturens förutsättningar och därför är många av parkerna som anlades under den tiden så naturliga element så att vi knappt tänker på dem som planerade parker. Två exempel är Ålstensparken och Norr mälarstrand. Under denna tid försvårade kriget för import av utländska växter och man fick plantera med svenskt växtmaterial.

Boken beskriver både hur man har tänkt på grönområden när man har byggt många av Stockholms förorter och hur parkområdena visar sig bli använda av invånarna. Ofta på ett annat sätt än vad tanken var, som till exempel när parkområden blev en plats för utslagna personer.

Boken rekommenderas varmt och säljs larvigt billiga på årets bokrea.

Mat till Sixten

23 februari, 2010 av jenny

Hemma hos mig bor det en katt som heter Sixten. Hon är långhårig och kräks ganska ofta upp hårbollar. Sixten är en innekatt så inget kräks går oss förbi och hon kan heller aldrig äta grönt från naturen utan är helt beroende av vad vi ställer fram till henne.

Jag har hört att kattgräs ska minska kräksandet och förbättra matsmältningen. Därför bestämde jag mig för att odla en liten kruka full med gräs till henne. Vi får se om det hjälper.

Blommor som jag fått den senaste tiden.

03 februari, 2010 av jenny

Vårbukett från Måns med tulpaner, ginst, blåbärsris och en gerbera.

Forsythia plockad i mammas trädgård.

Fuchsiastickling som snart ska få en större kruka. Tack Ditte!

En bukett med rosa tulpaner kom mamma med.

Min balkong

16 januari, 2010 av jenny

P1000927

Till skillnad från Mia har jag en balkong i söderläge som ligger skyddat av stora träd. Snart ska jag sätta mig och planera vad som ska finnas där i sommar. Inget är bestämt men det lutar åt att det blir mycket ätbart. Jag tänker kryddor och tomater, sorter som producerar mycket ska kollas upp. Jag kan tänka mig att fikonträdet som jag har haft i tio år kommer trivas bra. Senast han stod på en solig balkong fick han några pyttesmå smaklösa fikon som var vackra att titta på!

Att det även bli en kompost verkar redan vara bestämt trots att vi har en i området som alla boende får använda. Jag tyckte gott att den kunde duga men Måns ville gärna kolla på maskarna och få egen jord.

Pengarna gick till ett upplyst träd istället för riktiga växter

13 januari, 2010 av jenny

En bild av skolan på håll. För ett tag sedan fick jag höra om ett hyllat konstverk som finns på en skola nära där jag bor. Verket föreställer ett träd upplyst på skolans tegelvägg. När jag gick förbi för att se hur det såg ut så var trädet inte upplyst trots att klockan bara var åtta och det just börjat ljusna. Konstnären talade i en artikel om hur verket skulle föreställa kunskapens träd men jag tycker att det verkar dumt att barnen inte är på plats när verket kan skådas.

När jag fick det beskrivet för mig lät det som om konstnären ville att det skulle finnas ett träd på skolan trots att det fanns brist på utrymme för att plantera ett verkligt träd. Det är en sorglig utveckling då konstverk med kunskapssymboler får ta plats på skolor där verkliga växter inte får plats. Särskilt som det har visat sig att växter och tillräckligt med utrymme i barn utemiljö är väldigt viktigt. Läs mer om det här.

Stockholms parker förr och nu

08 januari, 2010 av jenny

sjövikskajen

I morse gick jag upp tidigt för att promenera längs årstaviken till hornstull där jag och Mia skulle ses och jobba vidare med Norrläge. Längst vägen går man förbi det nybyggda området som ligger längst Sjövikskajen nära Liljeholmen. Det är hus uppbyggda längst vattnet invid en kaj där man har placerat en brygga och ett ganska stelt promenadstråk längst med vattnet.

Jag läser just nu en bok som heter Utanför staden – Parker i Stockholms förorter av Thorbjörn Andersson. Den beskriver bland annat hur stadsträdgårdsmästaren, Holger Blom, i Stockholm mellan 1938 och 1971 har format stadens parker. En av hans mest kändaste är parkstråket Norr mälarstrand. När han tillträdde var platsen bara en kaj men inför husbyggerna på Norr mälarstrand planerades och byggdes parken. Många missar att det är en välplanerad park men varje växt är ditplacerad just för att skapa det populära stråket.

Jag slås av med vilken skillnad man bygger upp dessa båda bostadsområden vid vattnet i olika tidsperioder. På Norr mälarstrand planterades växter för att stadsfolket skulle ha möjlighet att uppleva grönt nära, som att känna gräs under fötterna. Vid Liljeholmen har man byggt ut en stor brygga i vattnet där folk ligger och solar på sommaren. Det finns ingen möjlighet att vara i skuggan vilket känns ganska omodernt. De enda växter som man har planterat är några pilar, som inte får stå för sig själva utan har satts nersänkta i kajen. Man har några urnor med säsongsblommor vilket naturligtvis medför en mycket större kostnad än att göra en perennrabatt. Att de skulle lägga ner massor med pengar på omplanteringar och säsongsblommor känns också som en omodern idé.

Svenska Dagbladet tar bland annat upp i en artikel om 2000-talets nybyggen hur en del av de boende trivs i de nya områden. En av de tillfrågade tar upp att de skulle önska mer parker. Med den allt mer kunskap som vi har nu om växters välgörande egenheter tycker jag att det är märkligt att man inte satsar på att få in dem från början i ett nytt område.

Läs mer om kostnader för sommarblommor och växters positiva påverkan.

Mästare på trädgård

06 januari, 2010 av jenny

Vi tittar i växtböcker.

Jag har tagit min examen och kan nu kalla mig trädgårdsmästare! Några dagar senare började jag söka på internet efter växter för att skriva artiklar till växtwikin. Jag blev förvånad över hur lite information jag hittade och insåg att norrlage.se verkligen behövs. Jag och Mia började vår första arbetsdag med hemsidan på ett café men insåg att det skulle vara bättre om vi ibland satt hemma hos mig för att kunna bläddra i trädgårdsböcker. I morse kom Mia över och åt frukost innan vi började jobba. Jag har tagit fram alla mina bästa trädgårdsböcker och det känns väldigt inspirerande att fortsätta skrivandet.

Ogräs.

03 juni, 2009 av jenny

100_27171

Jag har varit och tittat på en innergård som behöver hjälp med att komma på fötter igen. I nuläget skulle man kunna använda den för att studera alla Sveriges ogräsarter. Ingen dålig sak kanske, ogräs har för det mesta ett alltför dåligt rykte. På min nuvarande praktik på gården Rosenhill gjorde vi lunch av ogräs en dag. Det blev maskrosor, snabbt uppfrästa i olja med salt och peppar. Linsersallad med massor av olika blad och örter, bland annat penningört som har en stark senapslik smak. Till det åt vi hembakat bröd och en pesto som innehåller mycket nässlor. Trots den goda lunchen så är det värt att fundera över ogräsets dåliga sidor.

Ogräs är växter som växer på fel plats, samma växt kan vara ogräs på ett ställe och kulturväxt på ett annat. Problemen med ogräs är många. De växer ofta fort och kraftigt och kan ta över odlingar och rabatter. De växter som man har planterat får mindre utrymme och framförallt mindre näring om de tvingas konkurrera om växtplatsen med ogräs.

Skissen visar hur en ogräsfylld innergård ska blir en vacker plats med perennplantering och prydnadsbuskar och såklart plats för fikastunder. Jag ska sätta mig och planera vilka perenner som kommer passa bra på platsen.